Denna uppsats utgår från tre texter av Torbjörn Tännsjö och tittar på huruvida kollektiv kan sägas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns något sådant som kollektiva handlingar..

Syftet med detta arbete är att undersöka samtalet om sexuella handlingar mellan män i muslimska traditioner och försöka se vad dessa handlingar betyder, socialt, religiöst och kulturellt, samt var de står i relation till allmänna normativa värderingar som grundar sig i familjeliv och andra sociala konstruktioner.Ambitionen är att jämföra kristen borgerlig kultur som ligger till grund för Foucault's resonemang om makt och sexualitet med muslimsk religiö's kultur. Kan man hitta kopplingar mellan kulturella yttringar, religiositet och dessa sexuella handlingar? Är dessa sexuella beteenden bundna till en vis's kultur? Och vad är det då i kulturen som bidrar till dessa uppfattningar om sexuella uttryck och handlingar. Finn's det sociala mönster i form av patriarkala strukturer som påverkar dessa handlingar's uttryck och påverkar i såfall de patriarkala mönstren till att sexualitet mellan män blir till ett maktuttryck?(utdrag ur uppsatsen's "Syfte och frågeställning").

Denna uppsats behandlar offentlighetsprincipen, allmänna handlingar och elektroniska medier i allmänna handlingar. Offentligheten i Sverige är väldigt stark och offentlighetsprincipen skyddas i grundlagarna. För att veta hur elektroniska medier ses i allmänna handlingar måste det först ges en överblick vad offentlighetsprincipen är och vad som anses vara allmänna handlingar. Jag har även belyst lagrum som är av vikt för att förstå sammanhanget mellan dessa och lagstiftningen. Offentlighetsprincipen är en grundsten i det svenska samhället och den ger svenska medborgare rätt att ta del av information och få insyn i offentliga verksamheter.

Syftet med denna studie är att granska hur barns handlingar i förskolans sociala miljö inramas, filmas och diskuteras av förskollärare genom filmdokumentation samt på vilket sätt barnen är delaktiga i användningen av film. Frågeställningarna i studien är: Hur inramas och diskuteras barns handlingar av förskollärare i användning av film som dokumentation? På vilket sätt är barnen delaktiga i att använda film? Studien är baserad på några förskollärares upplevelser av fenomenet i fråga och är en kvalitativ studie där personliga intervjuer har genomförts. I tidigare forskning redovisas hur barn påverkas av film i förskolans sociala miljö samt förskollärares kunskap om film och dess konsekvenser. Genom socialsemiotik framgår hur förskollärare ser på film och bilder på olika sätt beroende på hur vi ser på vår omvärld.

Syftet med den här kandidatuppsatsen har varit att studera vilken legal status tentamen och tentamensvar samt elev- och studentbetyg har i svensk rättstillämpning med hjälp av frågorna är tentamen och tentamensvar allmänna handlingar samt är elev- och studentbetyg allmänna handlingar? I uppsatsen har den traditionella juridiska metoden tillämpats. Utredningen visar att tentamen samt tentamensvaren av Kammarrätten i Stockholm definierats som offentliga allmänna handlingar först efter att tentamen slutförts, eftersom de omfattas av provsekretess. Av de rättsfall som redovisats i uppsatsen kan konstateras att betygsdokument de facto är allmänna handlingar. För friskolor gäller dock att betygen blir allmänna handlingar först när betygen når kommunen..

I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att lärare ska uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka all form av kränkande behandling. Kränkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lärare har svårigheter att upptäcka och ingripa när sådana handlingar sker. Tidigare forskning framhåller svårigheten för betraktaren att avgöra om en handling är kränkande och att det ofta sker i det dolda. Utifrån egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lärares tid ägnas åt kränkande handlingar och då lärares uppdrag både handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lärares uppfattningar om kränkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare år. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel.

I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att lärare ska uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka all form av kränkande behandling. Kränkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lärare har svårigheter att upptäcka och ingripa när sådana handlingar sker. Tidigare forskning framhåller svårigheten för betraktaren att avgöra om en handling är kränkande och att det ofta sker i det dolda. Utifrån egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lärares tid ägnas åt kränkande handlingar och då lärares uppdrag både handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lärares uppfattningar om kränkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare år. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel.

Syftet med uppsatsen är att problematisera användningen av begreppet bötning i förhållande till de handlingar som de utgörs av och att se förekomsten av sådana handlingar på två orter i Västsverige. Syftet är att vidga begreppet och att försöka hitta förklaringsmodeller till varför bötningsrelaterade handlingar förekommer. De centrala frågeställningarna är: Hur ser fördelningen bland dem som utsätter andra och de som blir utsatta för bötningsrelaterade handlingar ut mellan könen på de orter som ingår i undersökningen? I vilken utsträckning känner ungdomarna oro inför att bli utsatta för bötningsrelaterade handlingar? Vilka former av påtryckningar används för att böta någon? Hur ser ungdomarnas förtroende ut till vuxna när det gäller att tala om bötning? I vilken utsträckning känner man till innerbörden i bötningsbegreppet utanför Göteborg?Uppsatsen bygger på en enkätundersökning där förstaårselever från två gymnasieskolor i Västsverige fått besvara ett antal frågor som behandlar deras egna erfarenheter av bötningsrelaterade handlingar. De teorier som använts för att förklara orsaker och samband mellan ungdomarna och bötningsproblematiken är socialpsykologi och utvecklingsteori.

En av planeringens främsta uppgifter är att utarbeta strategier och visioner för att skapa förutsättningar för människors vardagsliv. Samtidigt som detta är av så stor betydelse för en planerare, finns det ingen teoretisk enighet om hur mycket människor faktiskt påverkas av en fysisk miljö. I ljuset av Stockholm stads översiktsplan ? Promenadstaden ? är syftet med denna uppsats att studera relationen mellan stadens fysiska struktur och sociala liv. Mer specifikt ämnar denna uppsats att diskutera ifall människor verkligen lever enligt dagens normativa stadsplaneringsideal.

Bråk och konflikter är något som förekommer dagligen mellan barn i förskolan. Handlingar som hindrar samspelet innebär för oss att man gör något som får negativa konsekvenser för det sociala samspelet och/eller negativa konsekvenser för någon annan. Det kan bland annat handla om samspelssvårigheter, kränkningar, fysiskt och psykiskt våld. Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur barn handlar mot varandra i sociala samspel. Vårt fokus har varit handlingar som hindrar och får negativa konsekvenser för samspelet mellan barn, i vilka situationer dessa handlingar förekommer och om det finns någon koppling mellan utförandet av handlingarna och positionen/statusen barnet har i gruppen.

Denna studie handlar om genusskapande bland elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan påverka elevers genusskapande.

För att motivera sina mellanchefer använder sig företag ofta av olika typer av belöningssystem, men det är inte alltid detta fungerar på ett önskvärt sätt. Möjligheten finns att mellanchefer utför handlingar som inte är bra för företaget, men som gynnar deras egna intressen. Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för vilka möjligheter som finns för mellanchefer att utföra handlingar som inte går helt i linje med företagets intressen och vad som kan uppmuntra dessa mellanchefer att utföra sådana handlingar. För att besvara vårat syfte har vi intervjuat fyra olika mellanchefer i fyra olika branscher. I vår undersökning framkom det att alla mellancheferna hade möjligheter att utföra handlingar som var negativa för företaget men som de hade personlig vinning av.

Denna uppsats rör den moral som presenteras för oss i amerikanska äventyrsfilmer. Tre filmer, King Arthur, Robin Hood och Gladiator, presenteras och analyseras. Hjältens handlingar är i fokus men även antagonisten och andra bikaraktärers handlingar är av vikt. Detta ställs mot den traditionella pliktetiken då vi får se om hjältens handlingar är förenliga eller strider mot den. En diskussion följer också kring filmernas upplägg och vad lockelsen med denna typ av film egentligen är..

ABSTRACT  I den här uppsatsen ville jag visa hur kryssningspassagerarnas beteende kan beskrivas med hjälp av karnevaleska teorier i reality-programmet ?Färjans? sista säsong. Syftet var att visa hur det finns andra sätt att analysera serien på än enbart med hjälp av medieteoretiker som är kritiska till genre reality-tv som sådan. Jag har velat visa passagerarnas handlingsutrymme i programmet och beskriva hur deras handlingar ombord på båten kan ses som karnevaleska. Jag utgick från antropologiska teorier om karnevalen och det karnevaleska med hjälp av främst Victor Turner och Roberto DaMatta.

ABSTRACT  Denna uppsats handlar om hur terrorgruppen Islamiska staten har skildrats i svensk media under fyra månaders tid mellan perioden augusti till november 2014. Det undersöks hur situationen för de människor som drabbats av terrorgruppens handlingar har skildras under dessa fyra månader. Det har också studerats i fall man kan urskilja de mediala strategier Islamiska staten har för att nå ut med sin propaganda?Metoden som används i uppsatsen är Van Dijks kritiska diskursanalys, metoden valdes för att kunna gå in djupare på vad texten förmedlar. Det empiriska materialet har utgjorts av 10 artiklar sammanlagt från Aftonbladet och Dagens Nyheters webbportal.